Farfarn
Då är det ännu en söndag man känner att man lever, trött som ett as är jag idag igen.. och jag var faktiskt duktig som gick hem när Harrys stängde klockan 4.. kussen stod och drog i mig och brölade -Följ med mig til eeeetage! Nejnejnej, jag är hungrig, jag måste äta! Så jag var faktiskt duktig som stod emot frestelsen..
Idag måste jag hälsa på min farfar.. ja, jag MÅSTE... nä, jag VILL egentligen inte.. men eftersom mina föräldrar är bortresta så har jag inget val.. jag måste hälsa på honom.. vi har ett ganska ansträngt förhållande... eller egentligen är det inte ansträngt från hans sida, han har aldrig i mitt liv visat att han bryr sig överhuvudtaget.. Så om jag är känslokall så är det från den manliga sidan av släkten jag fått det ifrån.. Jag såg min farfar en gång om året fram till jag var.. 20 kanske? Sen dess är det mer sällan än så. Han kom varje gång jag fyllde år och gav mig en 500-lapp.. klockan 7 på morgonen. även om det var en lördag.. men det slutade han med när jag fyllde 20 då.. när jag fyllde 25 ringde jag till honom:
K: Hej, det är Karoline!
F: Vem?
K: Karoline.. ditt barnbarn..
F: Jasså, hej.
K: Hur är det?
F: Skit.
K: Jaha, jag fyller 25 idag!
F: Jasså.
*tystnad*
K: Ja, nä, jag ska väl inte störa mer då.
Kul? Och det är inte så att han har favoriserat nåt annat barnbarn.. jag är det enda barnbarnet.. så att han är bara konstig och känslolös.. Det är så stor kontrast mot vad jag har för förhållande till min mormor som i stort sett har varit min andra mamma hela mitt liv.. det är sjukt.. och jag har sjuk ångest för att jag måste åka dit.
Vafan ska vi prata om?
Idag måste jag hälsa på min farfar.. ja, jag MÅSTE... nä, jag VILL egentligen inte.. men eftersom mina föräldrar är bortresta så har jag inget val.. jag måste hälsa på honom.. vi har ett ganska ansträngt förhållande... eller egentligen är det inte ansträngt från hans sida, han har aldrig i mitt liv visat att han bryr sig överhuvudtaget.. Så om jag är känslokall så är det från den manliga sidan av släkten jag fått det ifrån.. Jag såg min farfar en gång om året fram till jag var.. 20 kanske? Sen dess är det mer sällan än så. Han kom varje gång jag fyllde år och gav mig en 500-lapp.. klockan 7 på morgonen. även om det var en lördag.. men det slutade han med när jag fyllde 20 då.. när jag fyllde 25 ringde jag till honom:
K: Hej, det är Karoline!
F: Vem?
K: Karoline.. ditt barnbarn..
F: Jasså, hej.
K: Hur är det?
F: Skit.
K: Jaha, jag fyller 25 idag!
F: Jasså.
*tystnad*
K: Ja, nä, jag ska väl inte störa mer då.
Kul? Och det är inte så att han har favoriserat nåt annat barnbarn.. jag är det enda barnbarnet.. så att han är bara konstig och känslolös.. Det är så stor kontrast mot vad jag har för förhållande till min mormor som i stort sett har varit min andra mamma hela mitt liv.. det är sjukt.. och jag har sjuk ångest för att jag måste åka dit.
Vafan ska vi prata om?
Kommentarer
Trackback
