Om jag då skulle uppdatera lite om helgen som gått.. när jag vaknade i lördags, ensam i min säng, med bara katten som sällskap så ifrågasatte jag mig själv varför jag hade stannat hemma? Svintråkigt! Jag tvättade lite, hade ännu tråkigare och sen bestämde jag mig för att jag kunde fan inte låta ångesten vinna över mig så jag satte mig i bilen. Jag hade precis tankat när Yoda skickade ett mess. "Vad händer ikväll?" Yoda skulle egentligen jobba ute på Österlen och inte va ledig en minut denna helgen så jag blev lite förvånad. Jag ringde upp henne och förklarade att det som skulle hända ikväll var att hon skulle följa med mig till Halland/Småland eller wherever (senare när kartboken åkte fram var det till och med Västergötland) och hålla mig sällskap dom tre timmarna i bilen upp. Hon var inte sen alls på att nappa även om jag försökte hota med orden "utedass" och "huset är fallfärdigt". Det är inte mycket som skrämmer Yoda så hon hängde på. Bilresan gick som en dans och vi var uppe lite senare på eftermiddagen. När vi kom upp och såg detta schabrak till hus så var det enda vi kunde säga: "Heee rrreee guuuuuuuud, vad hände där?"

Om ni föreställer er en sån liten röd stuga som finns uppe i Smålandstrakterna, en sån i trä, falu-rödfärgs-röd, med vita fönster och liten veranda där man går ut på framsidan, när man kommer in är det gammalt men mysigt, furumöbler, "Hem Ljuva Hem"-handsydda tavlor på väggarna och det luktar liksom lite mugg men mest ändå en landet-lukt. Omsorgsfullt renoverat under många år.
Om ni då står utanför och tittar på detta huset och sen gör lite förändringar. Spruckna fönsterrutor, färgen har för längesen flagnat bort, en påbörjan till omklädnad av huset på ena gaveln, ytterdörren hänger lite löst och går knappt att stänga. Kommer du in i hallen har all färg och tapet lossnat från väggarna, allting är fuktskadat och golvet har precis blivit lagt så att man inte ska trampa rakt ner i källaren. Min och Yodas enda tankte genom hela upplevelsen var "VARFÖR river man inte huset och bygger upp ett nytt?"  Duschen bestod av en slang som var utdragen genom fönstret till ett litet ihopsnickrat vindskydd. Utedasset var det fräschaste på hela stället. 

Ja, det blev lite grillning och lite öl däruppe iallafall. Några blev riktigt toppade. När man väl varit där en stund och vant sig så var det inte så illa. Partytältet var uppsatt så det var ganska mysigt ändå. Yoda satt och snackade med en kille som inte riktigt kunde komma ihåg om Malmö låg ovanför eller under Hallandsåsen och samma person trodde också att det hette Spinning Torso.. Han blev helt chockad när vi inte visste var Lager 157 var och ja, han tyckte nog att vi var lite malplacerade där uppe i bushen. Iallafall så gick alla ganska tidigt och till slut när det bara var Elvis och jag kvar med Lupon som enda skrålande vän så fick vi också kasta in handuken och lägga oss. 

Yoda var inte på så bra humör när vi blev väckta av ett litet odjur på morgonen efter. Odjuret var en sexårig flicka som inte alls tyckte att vi skulle sova mer. Yodas humör berodde då på att det var nån som hade snarkat riktigt ordentligt hela natten, hon sa att hon tänkte kasta det som låg närmast mot oljudet.. det närmaste var en motorcykelhjälm.. det hade inte varit så kul eftersom hon förmodligen då hade träffat mig också. Men Yoda får skylla sig själv, jag erbjöd öronproppar =)

Ja, det var en riktig upplevelse, men det var skoj, och mysigt och jag är glad att jag bestämde mig för att åka. 

Men det dröjer nog ett tag innan jag återvänder.. bekväm som man är.

Kyss