Vart fan tog blev tiden av?!

2018.
 
Hur hamnade vi här?! Satt precis och läste igenom min förlossningsberättelse här på bloggen och herregud, det känns som om det var igår. Men 3 år?? Skojar ni med mig?
 
Vad händer i livet nu då?
 
Bonusbarnen har fyller i år 11 och 12 år. Dom börjar bli mer och mer "vuxna" och börjar så smått leva sitt eget liv med kompisar, sociala medier och fritidsaktiviteter. Jag och Kevin försöker dra i handbromsen ibland så att livet inte går alltför fort för dem. Just nu väntar vi besked från kollo och de lilla tjejen vill även söka in till Wild Kids så just nu håller vi på med en anmälan till det. Håll tummarna för att hon kommer in :)
 
Mini-irländaren blir 3 år i sommar. Han har blivit så stor och så förståndig på så kort tid. Mitt hjärta bara blöder när jag tittar på bebisbilderna och tänker hur mycket han har växt och utvecklats. Nu pratar han i tid och otid. Ett konstant babblande är det från hans sida. Han har ett jäkla humör också. Jag vet inte riktigt var han fått det ifrån, jag har mitt kvar. Och han är en sån typisk kille. Så fort han inte har ätit eller sovit tillräckligt så kastas det saker omkring sig. Och rösten på denne lillkillen alltså. Herregud. Alla som får höra hans stämma när han inte får som han vill eller blir ledsen höjer på ögonbrynen. Eh ja. Han har nog en lovande karriär som operasångare eller sopran.
 
Just nu är det världens vinter i Skåne, det är inte ofta vi har så här mycket snö. Det har kommit typ 30 cm på ett par dagar och vi var ute och åkte pulka hela helgen, mysigt! 
 
Jag har en fundering på att blogga lite igen. Vi får se hur det utvecklar sig!
 
Bjuder på en bild från förra helgen när vi var på Lalandia och röjde, hela familjen annorlunda och även 2 kompisar till tjejerna!
 
 

1 år och typ 2 månader, schwing!

Jaaaaajajaja jag har varit lite dålig på det här med att blogga, helt plötsligt har man 1 miljon andra grejer att göra och tänka på. Phhuuuuuu, inte lätt att va småbarnsmorsa!(Just nu håller jag koll på en auktion på skalkläder till lilleman på Tradera så därför hinner jag blogga i 3 minuter :)
 
Irländaren har nu iallafall hunnit vara hemma i 5 månader och började jobba i måndags. Vi har tillsammans varit lediga 6 veckor i sommar och hunnit med en hel del, bland annat en husvagnssemester! Ja, det är ju vad det är att sova på en stenhård madrass i en hel vecka, ryggen krånglade på oss båda etfer tre dagar och sommar-Sverige har ju inte det stabilaste vädret, men vi stortrivdes ändå. Vi gjorde precis vad vi ville i en vecka på Öland och det var skithärligt. Tjejerna och C sprang omkring på campingen och gjorde allt möjligt. C blev förbannad för att vi int eville bada i havet lika ofta och lika länge som honom, men han fick ju snällt rätta in sig i ledet som den minsta i familjen. Eller ja, rättare sagt, vi fick snällt rätta in oss i ledet eftersom den minsta i familjen oftast får sin vilja fram.. 
 
Tjejerna har hunnit med 2 veckor på kollo och vi har även varit en vända i Småland och firat midsommar med vänner. En väldigt mysig och lyckad sommar. Ovanpå allt så har vi lagt ett sjukt stort trädäck och murat en grill. Alltså, så jävla effektiva vi (läs: Kevin, jag har mest passat bebis) varit! Nu är alla planerade renoveringar slut. Eller va, haha! Trodde ni på den?! NÄÄÄÄÄ, har vi inte jobb så skaffar vi oss det ganska omgående. Vi trillade över lite garderobsdörrar och lite golv som vi nu ska lägga och montera i lillemans rum. Där står idag en halvskranglig garderob och ett billigt laminat-golv från IKEA pryder golvet. Det tänkte vi att det skulle bli vårt höst-projekt. 
 
Det som sätter lite käppar i hjulet är min 160-säng som tar upp halva lillemans rum. (som vi fick vinscha upp med kranbil eftersom den inte gick uppför trappan) Vi är inte riktigt överens vad som ska hända med denna säng. Jag tycker att den borde flytta ner till en av tjejernas rum. Eftersom det är övernattningar till höger och vänster och det someday ändå ska köpas större säng pga pojkvänner osv så kan den lika bra flytta ner och en av deras sängar kan flytta upp till lilleman. Eftersom Kevin känner sig ganska säker på att tjejerna varken ska ha pojkvänner eller pojkar sovandes på rummet så kommer denna sängen icke att flytta in i någon av deras rum. Sååå, vi står nu i en klinsch som vi inte kommer ur och därför är renoveringen inte påbörjad. Just nu pågår ingen större diskussion i ämnet heller eftersom irländaren mår psykiskt dåligt bara han ens tänker på att tjejerna en dag ska ha pojkvänner som sover över. Jodå, så atteeee..
 
Lilleman har ju också hunnit börja på dagis och ingen hade mer ängest än denna mamman när han skulle börja skolas in. Kevin tog första veckan som var lite påhälsning och lite halv och så tog jag förra veckan som var andra veckan av inskolningen. Eftersom irländaren nu jobbar i Höllviken så kommer jag får lämna och hämta varje dag så att dagarna inte blir så långa. Usch. Första dan skrek han och jag började storgråta och gick. En halvtimme senare ringde dagiset och sa att allting var bra och då började jag gråta för det eftersom allting var jättebra. Andra dagen skrek han och då lyckades jag hålla tillbaka tårarna, fast med gråten i helsen. Resten av dagarna skrek han också men då var det inte lika jobbigt. Men usch, det sitter ändå som en klump i magen hela dagen, man hoppas på att han har det bra men har bara den bilden på näthinnan att han skriker när man går :(  Men personalen säger att han är jätteduktig och att han äter och sover som en prins. Mina föräldrar har hämtat honom varje dag nu vid 14,30 men nu har dom tyvärr åkt till Gotland så nästa vecka så får jag hämta honom själv, tänkte gå ner lite i tid nu så att dagarna inte blir så jättelånga. Kanske hämtar vid 15 iallafall. Men det dåliga samvetet knackar ju på hela tiden. Vi får trösta oss med att vi sparat jättemånga föräldradagar som vi kan ta ut och ha långa somrar tillsammans ett bra tag framöver.
 
Nu är denna småbarnsmamman helt slut så nu rä det dags att knoppa in. Ja, klockan är bara kvart över nio. JAG VET!
 
 
 
 

8 månader - schwing!!

Då har 8 månader, 1 vecka mammaledighet och 1 väldigt oönskad sjukvecka till sin ände och jag har börjat jobba! Tjoohoooo! Äntligen!

Visst, Colin och jag har haft våra moments och haft det riktigt mysigt men mamma trivs bättre i vuxnas sällskap, tyvärr är det så. 
Denna veckan smygstartar jag med att jobba lite deltid. Colin är väl omhändertagen hemma hos mina föräldrar men känns lite taskigt att lämna honom 8-9 timmar direkt liksom.. Nästa vecka tar Kevin över och vi är väldigt spända med förväntan över hur detta ska gå 😊

Återkommer med vidare rapport!


Nyvaken, på väg till mommor och moffor!

Känslan av att gå utanför dörren med rena kläder

Eftersom jag har en mor och en far som dels är pensionärer båda två och dels är fruktansvärt hygglo så passar Dom Colin X antal timmar varje vecka. Så även idag när jag tänkte bege mig iväg till Friskis och svettas bort lite mammamage. 

Under alla 7,5 månaderna som jag och C varit ihop här hemma så har han kräkts i mängder. Nu när han börjat äta riktig mat är det bara en bråkdel kräks mot vad det var innan. Men dock så kräks det litegrann i tid och otid. 

Idag när jag då tänkte att jag skulle gå utanför hemmets dörrar och faktiskt kanske råka stöta på en främling eller två så tog jag på mig rena kläder. Cirka en kvart efter påklädning så går vi utanför dörren och hem till mor och far för att dumpa bebis och bege mig till träning. 

Jag tittar mig i spegeln på vägen ut. 

Min tröja har utsmetade snorfläckar på båda axlarna och på byxorna sitter det en stor fet kräkfläck i en knävecket. KNÄVECKET!! HUR ÄR DET MÖJLIGT?!

Skitsamma. 
 
Självrespekten hos random mammaledig mor är -36743 så jag bara suckar och hoppar in i bilen. 

Bättre lycka nästa gång. 

Det här med att vara mammaledig

Då har jag snart varit mammaledig i 8 veckor + 1 vecka innan förlossningen där jag vilade upp min feta kropp. Alltså 9 veckor. Så här länge har jag aldrig varit ledig i hela mitt vuxna liv. Irländaren började jobba i måndags så denna veckan har jag fått roa mig själv och det har väl gått ganska bra. Eller vem försöker jag lura.. jag är UTTRÅKAD REDAN! Det här med att inte jobba är verkligen inte min grej och jag ska vara hemma 6 månander till..
 
Eftersom storken lämnade av världens tröttaste bebis här som fortfarande sover ca 95% av dygnet så behöver jag ju inte underhålla honom speciellt mycket. Och eftersom jag också älskar att sova så lägger jag mig oftast bredvid honom och håller honom lite sällskap i drömmarnas värld. Onödigt att han ska ligga där själv och tryna liksom.. Det kommer säkert att bli annorlunda bara inom några veckor när han växer, men just nu så gör vi inte mycket på dagarna. Vi har träffat lite kompisar och hängt hemma vid poolen lite. Jag har till och med sytt gardiner till uterummet. Powerwalkar gör vi en bra stund varje dag, och jag funderar på att dumpa av honom hemma hos mamma och sticka och träna på Friskis nån gång i veckan också.
 
Men förutom det så har jag inte mer att göra. Tips? 

Fröken Elvis

Jag har en ny favoritartist
 
 
 
 
Vilken röst, gåshud!

Vi lever!

Vi lever! 

Alla mår bra och bebisen har alla fingrar och alla tår. Det blidde en liten prins :)

Vi lever i världens amma-bajsa-sova-bubbla nu han och jag. Livet går just nu ut på att stilla hans hunger på ett eller annat sätt.. Jag återkommer med ett längre inlägg snart!




Dagen före..

Då var det dags. Imorgon bitti åker vi till Lund för att plocka ut bebisen från min mage. Allting känns konstigt nu. Allt känns liksom som sista gången. Sista kvällen som jag och Kevin har barnfri på de kommande 18? åren. Sista natten som jag har chansen att sova utan bebisskrik. Sista dagen utan den konstanta oron för att det ska hända min bebis nåt. Eller ja, den oron har ju i och för sig funnits nu när den legat i magen också, men där inne är den ju ändå skyddad.. Inte som här ute där allt kan hända. 
Men det är också sista dagen jag behöver oroa mig för att det ska gå fel under förlossningen. Sista dagen jag tror att den ska dö i min mage. Sista dagen jag behöver oroa mig för att JAG ska dö under förlossningen. 
Ja. Ni fattar. 
Imorgon bitti klockan sju ska vi inställa oss på sjukhuset. 

Håll alla tummar och tår för att vi kommer hem hela och oskadda allihop. 


Bebisdax snart?

Då är dagen D här och snart har halva passerat också, och än så länge ser det inte ut som att bebisen gör nån ansträngning till att komma ut.. Men, plötsligt händer det väl som man säger. Vi är nig ganska inställda på att den kommer hålla sig inne fram till måndag när det är dags för snitt. Även om jag är född för tidigt så brukar man ju gå över tiden som förstföderska. 


Jag har iallafall varit hemma hela denna veckan och nästan blivit deprimerad på kuppen så tråkigt det har varit. Det här med att gå hemma och inte göra ett skit är inte riktigt min grej.. Har klättrat på väggarna, tvättat och tvingat mig själv hem till folk hela veckan. Idag ska jag in till stan och äta lunch med Skurupsborna inne på deras restaurang Basement som ligger inne på Gamla Väster. 

Så, håll tummarna för att bebis tittar ut i helgen!

Vecka 40 och ösregn

Jaha. Då var det sista veckan och kommer hen inte ut nu i veckan så kommer den på måndag med ett snitt. Så idag är det verkligen bara max en vecka kvar! Känns helt sjukt konstigt, men otroligt spännande och bra. Idag är ju min första lediga dag och naturligtvis så ösregnar det :) jag hade tänkt kanske klippa gräsmattan eller nåt så det skulle kunna komma igång lite men nehä, det blir ingenting med det. Varken idag eller imorron som det ser ut nu.. 




Ända sedan jag bodde i lägenheten har jag suktat efter en matta som jag såg i en inredningstidning. Den kommer från danska märket Hay och heter Pinnochio. Den kostar en hel del att köpa ny och jag var till och med inne på att köpa en kopia men sen festade jag nog upp den lönen så det blev aldrig nåt. Men så förra helgen så var det en tjej som skulle sälja en begagnad i en grupp på Facebook så då slog jag till! Och nu har jag äntligen den, och så fin den är! 

Den är gjord i ull och är jättemjuk så det blir perfekt för bebisen att ligga och rulla runt på sen :)

Nä, nu ska jag kolla dagtv och sy gardiner.. Vafan, kunde det inte varit lite fint väder?! Grr..

Vecka 39!!

Då var man framme i nästsista veckan.. Oooooo vad nära det är nu! Nu kan det hända när som helst! Jag riktigt längtar efter att få träffa den som gömmer sig där inne.. 




Jag bestämde mig idag att det är dags att sluta jobba. Jag jobbar denna veckan ut men sen får det vara nog. Jag sover så jäkla dåligt så på morgonen när klockan ringer känner jag mig som en zombie.. Men en vecka innan bf är väl ganska bra att gå hem tycker jag?? Det får man va nöjd med.. 



Uterum, tjooohooooo!

Då var byggnationen av uterummet i full gång. Eftersom toaletten på entréplan nu är helt färdig så satte Kevin och pappa igång förra helgen med att snickra lite på uterummet. Alltså, jag tror inte riktigt ni förstår hur skönt det kommer att bli med ett uterum. SÅ JÄVLA SKÖNT!
Kevin har fått en liten nytändning nu också på snickrandet. Han tyckte det var ganska tråkigt med badrummet. Allt kladd med fix och fog och kaklingen med världens tjockaste kakelskivor som skulle skäras och gick sönder och skit. Men nu när han får slå med sin lilla hammare och dricka öl, barbröstad i trädgården, då trivs han :)
 


Igår så var mamma och pappa på Nordea Masters och kollade så vi fick ingen hjälp då. Jag fick rycka in och hjälpa Kevin och måla lite. Det är ju typ det jag kan göra nu. Det har hänt nånting med mina händer och armar. Dom somnar stenhårt när jag sover och sen när jag ska väcka dom så får jag fruktansvärt ont. på dagarna kan jag knappt böja fingrarna för dom är så svullna och gör ont. Ja, det är väl en gravidkrämpa som försvinner så fort den lille är ute, hoppas på det. Ni ska se mina trästockar till fötter, herregud. Jag kommer inte i några skor alls förutom mina inneskor på jobbet så dom får jag gå i alltid.Dom och foppatofflorna. Men Lillharpan har förbjudit mig att använda foppatofflor så det är uteslutet utanför hemmets vrå.


 
Iallafall så är stommen uppe till uterummet nu och det går undan, nu ska snart takstolarna sättas. Nu är vi dessutom barnfria i nästan tre veckor eftersom barnen åker iväg på kollo så då går det att lägga mer tid på det. Så kul det kommer att bli för dem, jag vill också åka på kollo! När jag var ung och kroppen höll för att spela fotboll så var det Höllvikenlägret man längtade efter hela året om. Jag älskade att åka på läger! Så mysigt och spännande, och det bästa av allt var ju discot och spökrundan sista kvällen innan man skulle åka hem :)

Hoppas bara vädret håller sig någorlunda bra så dom kan bada och hitta på en massa kul!
 
 

Vecka 37, bara 3 veckor kvar!

Jahapp, tre veckor kvar. Spännande! Jag ser så mycket fram emot att se den lille krabaten som ligger där inne och sparkar och har sig.. 





12 kilo har jag gått upp. Återstår att se vad det blir i slutändan! 

Igår var vi på Babel och kollade på Polacken som hade spelning med sitt band. Trevligt! Började med en plankstek på Mascot på Möllan, mums! Babel var mindre än vad jag förväntade mig, men det var ändå ganska mycket folk som kommit för att se bandet. Vi hade med oss Mangon, som vi känt väldigt många år, både jag och Kevin. Tog en skithäftig bild på Kevin och Mangon, det råkade lysa en scenlampa på grabbarna precis när jag klickade :D


Häftet!

Sjuk

Kevin har smittat mig med världens dunderförkylning. Trots att han varit hängig så har han gått till jobbet, men nu när jag blev sjuk så stannade jag hemma. Dels så sover jag skitdåligt nu när magen är ivägen hela tiden, och sen när jag blev förkyld och inte får använda nässpray.. Ja, nu sover jag inte alls kan jag säga..

Och jag får sånt fint stöd från min kära sambo:

Bara 4 veckor kvar....

Och vi fortsätter med lite Whittan..

Irländaren cyklar ju numera till jobbet eftersom hans bil helt plötsligt bestämde sig för att kollapsa.
 
En kväll i förra veckan när han kom in genom dörren så var han genomsvettig och helt anfådd:
 
Jag: - Men, vad har du gjort?  
Han: - Du! Det var en gubbe som cyklade om mig på en raksträcka och jag tänkte, NEJ, jag ska fan ta honom! Och med lite Whitney Houston i hörlurarna så bara svävade jag förbi honom!
Jag: - Nä, men vänta nu här, med Whitney Houston i hörlurarna?? Det är vad som får igång dig eller?? HAHA! Jag hade nog förstått bättre om det var techno eller nån hardcore låt liksom!
Han: - Ehhh.
Jag: - Vilken låt pratar vi om? I will always love you? Run to you? 
Han: - Sluta mobbas!
 
Det känns som min kärlek till Whittan har smittat av sig på honom ordentligt :D
 
 

Vad sägs om lite Elvis såhär en tisdagkväll?

 
Your kisses lift me higher
Like the sweet song of a choir
You light my morning sky
With burning love

Malmö Live, ultraljud och babyshower!

Ja, då var det ett tag sedan jag uppdaterade igen. Jag får för mig att jag ska få mer tid när bebisen väl kommer, men jag börjar tvivla på det..
 
Iallafall. För två veckor sedan så fick vi gå på smyginvigning av Malmö Live. Eftersom det är SKANSKA som byggt det och Kevin jobbar på den arbetsplatsen så blev alla byggarna och alla som varit inblandade i bygget inbjudna med respektive. Ssmtidigt var det första gången som det var fullsatt i den stora konsertsalen så dom passade på att testa ljudet och akustiken. Det är ju ett väldigt pampigt bygge och det är sjukt stort med en massa salar och ett stort hotell. Kevin är och bygger på ett bostads/företagshus som ligger bredvid så när det väl är klart så är det en helt ny stadsdel, helt sjukt. Det var iallafall en jättefin invigning. Malmö symfoniorkester spelade några stycken och man fick lite plockmat och dricka. Och så fick jag ju träffa vissa av Kebins arbetskamrater, bara det är ju en upplevelse :D
 
 
Sen var vi ju på ultraljud igen också! Eftersom jag är inskriven på Cura i Malmö så får jag helt automagiskt 2 extra ultraljud om man är gravid. Hur bra som helst. Så vi var och fick lite 3D-bilder på Hen och fick veta att allting var fortfarande bra. Allt var helt normalt och bebisen mådde bra. Den vägde då nästan exakt 2 kilo och barnmorskan tyckte att det var en livlig liten prick som simmade runt där inne.


 
På bilden så ser man ett litet leende också, gulle :)
 
Jag och mina vänner har haft djupa samtal om det här med att anordna överraskningsfester för varandra. Ingen av oss vill till exempel ha en möhippa med skämmiga inslag, att man ska gå runt på stan och göra bort sig eller göra nåt man inte känner sig bekväm med. Utan när det är nånting som ska firas så ställer vi istället frågan "vill du att vi ordnar en möhippa/babyshower?" Y ville till exempel inte alls ha nån babyshower till någon av sina graviditeter och det måste man ju respektera som vän, Lillharpan hade vissa önskningar när det gällde sin egen möhippa osv. Jag fick frågan om jag ville ha en babyshower och ja, det hade jag väl kunnat tänka mig. Men sen har tiden gått och det har inte hänt nånting så jag tänkte att äh, det blir väl ingenting då? Men i söndags så blev det och det var jättemysigt :) Tjejerna hade fixat lite brunch hemma hos Lillharpan och jag fick lite presenter och vi snackade skit i x antal timmar, helt perfekt :) Inga tramsiga lekar eller sånt skit. Bara en mysig get-together!
 
Syran tog några bilder, och jag ser ut som en fet elefant på alla, men men.. :

 



Idag är det bara 5 veckor kvar! Uuuuuusch, vad det börjar närma sig nu! Men det ska bli så skönt att bli av med magen och äntligen få hålla i vår lilla bebis..

 
Idag så är Kevin och den fd Norsken på Baltiskan och kollar på Superior Challenge och MMA. Jag gav Kevin det i present när han fyllde år, med förbehåll om att jag slapp följa med. Det är ju sjukt äckligt att titta på, men det är Kevins favoritgrej att kolla på så det är väl bara att acceptera :)
 
Såååå, nu ska jag kolla sista avsnittet av säsongen av Vampire Diaries, tjoohoo :)

Vecka 32

Igår gick jag in i vecka 32, vilket betyder att det bara är 8 veckor kvar tills den lille ska titta ut. Helt sjukt hur fort tiden går nu..


 
I nästa vecka är det Valborg, som alla andra fjortisar så ska vi naturligtvis ha fjotisfest. KRÖKAAA! Mmm, just det. Och sen fyllde vi 30 och började få ångest över att vara bakfulla en hel söndag.. och så blev vi gravida och kunde inte dricka nånting alls.. eller röka.. böööööh. Ja, men vi ska iallafall ha folk hemma. Två höggravida och en liten ettåring. Fedefest kommer det bli!
 
Saker jag ska göra när bebisen är ute (som jag aldrig trodde att jag skulle sakna):
 
1. Äta Brieost och kex. I MASSOR. Och sen fylla på med parmaskinka och gravad lax! Oh, gud.. gravad lax...
2. RÖKA (smygröka när inte bebisen är i närheten iallafall)
3. Dricka ett iskallt glas rosévin. Bara ett. Det får man.
4. ÄTA IPREN. Nu är man hänvisad till jävla Alvedon, vad hjälper det mot huvudvärk?? I.N.G.E.N.T.I.N.G.
5. Njuta av att kunna se min egen fisse igen. Jag har ingen aning om hur det ser ut där nere nu.. 
6. RAKA BENEN! Sittande i duschen, jag kommer inte riktigt ner där på golvet i dagsläget.
 
 
Vi har iallafall fått hur mycket som helst gjort här hemma. Igår lade vi klart golvet utanför nya toan. Skitsnyggt blev det, samma golv som vi la i tjejernas rum, så det går ihop med deras hall. På måndag kommer rörläggaren och kopplar in toan, vasken, duschen och handdukstorken så då kan man säga att toan blir helt färdig. Tjooohooo! Ska bli skönt nu när magen bara växer och växer att slippa springa upp eller ner en våning varje gång man behöver kissa..
 
Irländaren har redan börjar förbereda för byggnationen av uterummet. Trädgården är fylld nu med trä och plintar så det är bara att köra igång när man har lust och det är fint väder. Mina föräldrar är just nu nere i Bulgarien och leker reseledare för en resebyrå som säljer golfresor. Dom har varit där nere nu hur länge som helst. Typ sen i Mars nångång. Pappa kommer hem nu på lördag så jag mailade ner en bild på allt virke som kommit med texten "Kevin har förberett lite arbete för pappa nu när han kommer hem :)" Hehe, svaret? "Ja, jag ser att han har tagit hem lite spillvirke som vi kan såga ner och elda upp, jättebra!" Han är för rolig min pappa :)
 



Nä, dags att ta tag i dagen. tjing!
 

Betonggjutning!

Vi börjar närma oss ett färdigt badrum! Idag gjöt vi betongskivan som vi ska ha vasken på. Det kommer bli så jävla snyggt när det är på plats. Alla fogar och silikon är även på plats, eftersom jag är drottningen av mjukfog så ser naturligtvis silikonfoarna ut som om det är ett proffs som varit där och satt den :)

Irländaren slår ut bubblor ur betongen som en Gud. 

Ett stycke glasblocksvägg helt klar. Ena sidan blir dusch, andra sidan ska det stå en toa!

På den gamla kommoden ska vår betongskiva ligga och sen vasken ovanpå den. Betongskivan är snedgjuten så att den följer väggen. Eftersom hörnet där vasken ska stå är så litet så ville jag inte ha nåt stort vaskskåp utan vi beställde en spegel och limmade rakt på väggen. 

Fortsättning följer!

Vecka 30, bara 10 veckor kvar!

Då var jag inne i vecka 30 och det är bara 10 veckor kvar tills vi får träffa vår lilla bebis. Fortfarande svårt att fatta att det faktiskt ÄR nån därinne. Visst att den rör sig och sparkar mest hela tiden men ändå. Tänk att JAG skapat det och att den kommer att likna MIG sen. Helt sjukt att fatta. Helt otroligt fantastiskt. 


Jag mår fortfarande helt otroligt bra för att kroppen förändras som den gör. Lite halsbränna, och lite extra kissnödighet men annars ingenting. Så vi har kunnat leva ganska normat ändå hela tiden, förutom dom första månaderna när jag mådde psykiskt dåligt. 
I påsk tog vi en tur ut till Österlen och stugan i Snogge. Det var lite för kallt fortfarande för att kunna njuta av en vistelse där, men vi tände en brasa och satte igång värmen på max så det gick bra ändå. Yoda och hennes man var ute och käkade middag med oss, eftersom deras stuga ligger i Lövestad, bara ett stenkast därifrån så tyckte vi att det passade bra när dom ändå skulle ut dit. 
Dagen efter körde jag och Irländaren runt lite på konstrundan och lite loppisar längs vägen och sen styrde vi ut till Simrishamn och inhandlade lite rökt makrill och lite sill, mums!
Nu är det soffläge som gäller, tjing!

Tidigare inlägg
RSS 2.0