Höstdepp
Just nu så känns bara livet så höstdeppigt. Jag är så jävla trött ikväll och jag vill bara ligga på soffan i fosterställning och vagga fram och tillbaka tills det blir vår igen så man slipper detta skitet. Suck, vad trött jag är på livet just nu. Allt det här flängandet mellan min och Kevins lägenhet, bonusbarnen som vill att jag ska vara där, min älskade Mullemys som ger mig så dåligt samvete för varje natt jag sover borta. Det känns som jag behöver 12 extra timmar varje dygn för att hinna med allt. Och så allt annat som händer ovanpå allt, jag orkar inte.
En liten ljusglimt i tillvaron som jag just nu klamrar mig fast vid med näbb och klor är tanken på att jag och Kevin drar till Thailand i februari. Jag vill ju helst glömma min trettionde födelsedag. Och hur gör man det bättre än att ligga på en strand och bara njuta av livet istället för att fylla ett år äldre och ta steget in i vuxenvärlden?
Nä, det blir fan inte bättre än så. Så denna veckan bokar vi definitivt en resa. Vi ska bara bestämma oss lite var vi ska ta vägen, men det ser ganska klart ut nu ändå.
Och det ska bli så jävla, jävla, jävla skönt. Jag bara längtar så jävla mycket.
Nästan så att jag vill gråta en skvätt. Eller jag vill egentligen bara gråta lite nu ändå. Mest för att jag kan.
*gråter*
Kommentarer
Trackback
