Husägare!
Så då var det klart! Besiktningen gick bra och vi hade världens bästa besiktningsman. Barry Persson heter han och vi var jättenöjda med honom. Besiktningen tog drygt 3 timmar och han gick igenom och förklarade allt så att det inte var nånting som vi inte fattade. Det var lite fukt på vinden men Barry tyckte inte det var nåt stort, vi skulle göra lite åtgärder inneifrån huset sen skulle det bli bra.
Så att nu är det bara spänd förväntan därhemma tills vi äntligen ska få komma till vårt hus som vi letat efter typ 1 år. FINALLY! Jag sa till Kevin att jag ser fram emot det så sjukt mycket och att det ska bli skitkul. Han tyckte samma sak naturligtvis. Fastän han köpt hus ett par gånger innan så tycker han att detta känns mer speciellt. Vi har ju egentligen vetat innerst inne att det skulle bli vi två till slut :)
För mig känns det som om jag har hittat hem. Jag känner mig tryggare med mig själv och jag känner mig trygg med vårt liv tillsammans. När jag träffade Kevin nu i vuxen ålder så tänkte jag direkt att "this is it". Han däremot, hade ju lite andra tankar. Han säger att han tvivlade ofta på mig i början. Jag levde ju ett lite annorlunda liv, speciellt med tankte på att jag inte lagade mat och jag vägrade i stort sett diska för hand hemma hos honom för "jag hade diskmaskin hemma, det finns en anledning till det". Ja, det var väl mycket så att jag hade varit singel länge och hade inte behövt anpassa mig till nån annan, inte till nån kille som ville veta vad jag gjorde hela tiden och speciellt inte till två barn som aldrig lämnade mig i fred med min ensamtid. Men nu går det bra. jag har anpassat mig till att leva med andra än bara mig själv men jag erkänner,
det ska bli skönt att få diskmaskin igen ;)
Kommentarer
Trackback
