Julklappar å sånt
Vi hade tydligen varit jättesnälla detta året också och fick hur många klappar som helst. Kevin och jag har pratat om innan att vi inte ska köpa så dyra presenter till varandra, men han lyckas glömma det varje gång det är dags igen. Förra gången när jag fyllde år tror jag det var så fick jag ju en ko från Cow Parade, som jag visserligen hade önskat mig men jag trodde inte han skulle köpa den. På julafton så fick jag iallafall ett halsband från Efva Attling, Twosome Neclace heter det, så här ser det ut:
Jättefint är det, jag älskar det och kommer aldrig ta det av mig. Och det kom med dom tillhörande orden: "Nu behöver du inte tjata om att vi ska gifta oss, nu har jag gett dig ringar, och jag tycker att det är som vår kärlek, oändlig liksom. Och så betyder det som står där att kärleken övervinner allt, precis som vår."
Han är så fin, min man, och ja, vår kärlek har verkligen övervunnit det mesta :)
Jag vill för övrigt tillägga att "tjatet" som han nämner om att vi ska gifta oss består i att jag kanske nämnt någongång att vi borde gifta oss nu när vi köpt huset och att allting skulle bli enklare om någon av oss dör. Ja, så romantisk är jag :)
Och vad gav jag honom då?
Ett par mjukisbyxor. Det var väl rättvist?
Kevin slog till och köpte en present till "hela familjen" också, se bilden nedan. Jag tror nog att resten av familjen kommer att slåss om att ens komma i närheten av den.
Jag har ju aldrig förstått det här med surfplattor, jag kör med min laptop som snart är 3 år gammal, den funkar bra som fan fortfarande, men tjejerna kommer iallafall att älska surfplattan, dom håller ju på med sånt i skolan jättemycket. Nu när det äldste började ettan så sa dom till och med att nu detta första året så kommer man inte börja med att lära sig skriva för hand, utan man börjar med att hitta bokstäver på tangentbordet först, och lär sig skriva där till att börja med.
Jahapp. Välkommen in i internet-åldern.
Kommentarer
Trackback
