Tillbaka till skolbänken
Så att. Jag lovade mig själv när jag slutade gymnasiet att jag aldrig mer skulle plugga eller sätta mig i en skolbänk igen. Jag var sjukt skoltrött och ville bara kräka på specialarbeten och läroböcker. Av en slump fick jag ett jobb genom min mamma och där fastnade jag. Jag jobbade länge inom telecombranschen men kom liksom ingenstans så jag sökte mig vidare till Enercon.
Sen fyllde jag 30, blev vuxen och fick ett tråkigt jävla besked om att jag inte fick vara kvar på jobbet som jag älskade eftersom dom skulle stänga avdelningen. Jag började på ett nytt jävla jobb som gjorde så att jag blev deprimerad så in i helvete och knappt kände igen mig själv.
Sedan Februari i år jobbar jag på ett jobb som jag trivs ganska bra med, men jag är inte riktigt nöjd. Lönen kunde varit bättre och jag behöver verkligen lite mer frihet. Och faktiskt så saknar jag att lägga ner min själ i mitt arbete, som jag gjorde på Enercon.
Iallafall så bara snubblade jag över denna utbildningen på Facebook. En gammal arbetskollega från Göteborg la upp den på sin profil och jag bara kände att "shit, detta måste jag göra!" Den liksom bara kallade på mig genom dataskärmen.
När jag kom hem och berättade för Kevin att jag skulle plugga så blev han väl sådär glad. Tyckte att jag kunde kommit på det innan vi köpte huset :) Men jaja. Det ordnar sig alltid!
Jag vet att det låter svintråkigt. Telecom Projektör liksom. Men det är ju typ det jag har gjort sen jag var 19, med ett litet avsteg till Vindkraftsbranschen i ett par år. Detta kommer bli skitbra!
Så nu har jag sökt, håll tummarna för mig att jag kommer in!
Kommentarer
Trackback
