Semesterminnen del 1
Då har det gått ett par dagar sen vi landade hemma i kalla Svärje igen. Tänkte köra ett första inlägg om semestern så håll i hatten, här kommer det!:
Klockan är 14, det är lördag och dagen efter ska vi åka hemifrån vid 07,00 för att hinna med planet till Teneriffa. Jag packar och städar det sista innan resan och Kevin och pappa har precis avslutat tapetseringen i ombyggnaden och vi börjar förbereda oss för kvällens aktiviteter. Jag ska iväg på födelsedagsmiddag med alla brudarna, Lillharpan har ju gått och blivit ett år närmre tant, och Kevin ska iväg med Norsken och barnen på restaurang för att käka lite bara. Jag ligger i sängen och vilar när jag hör ett skrik utifrån gatan. Det första jag tänker är "Ah, nä, nu är det någon som blivit påkörd. Helvete." Jag hör hur den äldsta kommer inrusande genom ytterdörren och säger till Kevin "Emma har ont i sin fot, hon bara skriker." Han följer med ut och hämtar in den lille. Hon bara fortsätter skrika och gråta, det går inte att få stopp på henne. Vi försöker röra hennes fot men hon bara fortsätter gråta och skriker bara vi kommer i närheten.
För helvete. Vad fan gör vi nu. Vi åker ju imorgon!!?
Snabba beslut fattades och Kevin åkte in med henne till akuten direkt. Jag satte mig vid datorn och försökte få tag i någon på Ving för att kolla vad man kan göra om hon brutit foten. Svaret: Nej, ni får inte flyga om hon är nygipsad.
F M L.
Kevin och Emma kommer in till doktorn ganska fort och jag får ett sms som säger "Det ser ut som om hon har brutit något, vi ska till röntgen nu. Håll tummarna för att det bara är en stukning."
Den praktiskt lagda Karoline, som ständigt ligger och vilar under ytan, vaknar till och jag ringer genast till Trygg-Hansa där vi har vår hemförsäkring. I ren panik får jag tag i nån stackars handläggare där som blir livrädd när han hör paniken i min röst. Jag förklarar läget och handläggaren lugnar mig ganska snabbt. I all hets hade jag glömt vår utökade reseförsäkring som vi tecknat som tillägg så han lugnar mig med att vi kan stanna hemma hela familjen och få alla pengarna tillbaka om hon inte får resa, det är lugna pucks. Vi kan ju boka en ny semester senare såifall. Phew. Jag kommer ihåg att vi pratade om den tilläggsförsäkringen precis för sånna här tillfällen, vi reser ju ganska mycket och vi har blivit av med vårt bagage osv så vi tyckte att det vore en bra grej att ha, man får ut lite ersättning om nåt skulle hända.
Lite lugnare sätter jag mig i soffan. Det kommer ett sms till efter en stund. "Det var bara en spricka så det blir inte någon gipsning, men vi får kryckor som hon kan hoppa runt på!"
Phuuuuuu, semestern är räddad!
Så iallafall så kom vi iväg, en liten hoppandes på kryckor som gladeligen åkte rullstol genom hela flygplatsen. Fick gå på flygplanet först också. Spännande!
Foten repade sig ganska bra. Efter bara två dagar så sprang hon runt, nästan som vanligt, igen. Kryckorna kastade hon efter första dan, dom var för jobbiga att hålla på med. Hon är ju lite klumpig, den lille tösen, inte lätt att hålla reda på 2 ben, 2 armar och sen dessutom 2 kryckor :D
Återkommer med fler härliga semesterminnen inom kort :)
Kommentarer
Trackback
