Det här med gravidkrämpor
Första kommentaren man får när någon hör att man är gravid:
"Usch ja, då är du van vid att kräkas och må illa nu då!"
Nej.
Det var ju inte ens ett alternativ för mig att må illa. Eftersom mycket av min ångest handlar om att jag ska må illa och kräkas i tid och otid och bli smittad med vinterkräksjukan så visste jag att det här kommer inte att fungera för mig. Mind over matter, det blir inga kräkningar för denne kvinnan.
Och så blev det. Jag har inte mått illa eller kräkts en enda gång. Så lyssna inte på alla skräckhistorier om folk som spyr i 9 månader, det behöver inte va så.
Jag är nu i vecka 20 och har gått upp ungefär 5 kilo. Skittrist och jag trivs inte alls i min kropp. Dessutom ska man väl lägga på sig 15 kilo till.. men det får vi åtgärda efteråt med powerwalks och sallad :)
Annars så mår jag ganska mycket som vanligt förutom att jag måste kissa ungefär 300 gånger om dagen. Jag har inte några cravings direkt, förutom all mat, i mängder. Ja, så livet flyter väl på ganska mycket som vanligt än sålänge. Min mamma säger att det kommer gå bra för att jag är född på en söndag och är då tydligen automagiskt född med tur. Jag själv tror att det kommer att gå bra fram till att jag åker på nåt livshotande tillstånd eller att bebisen inte överlever där inne. Det känns som att jag går och förbereder mig på att det värsta ska hända. (Ja, jag vet att det inte är normalt) men det kändes skönt nu på ultraljudet igår, så man får se hjärtslagen och att allting verkar vara jättebra.
Alla får hålla tummarna att det kommer ut en frisk liten bebbe då runt midsommar!
Kommentarer
Trackback
