Dagen före..
Då var det dags. Imorgon bitti åker vi till Lund för att plocka ut bebisen från min mage. Allting känns konstigt nu. Allt känns liksom som sista gången. Sista kvällen som jag och Kevin har barnfri på de kommande 18? åren. Sista natten som jag har chansen att sova utan bebisskrik. Sista dagen utan den konstanta oron för att det ska hända min bebis nåt. Eller ja, den oron har ju i och för sig funnits nu när den legat i magen också, men där inne är den ju ändå skyddad.. Inte som här ute där allt kan hända.
Men det är också sista dagen jag behöver oroa mig för att det ska gå fel under förlossningen. Sista dagen jag tror att den ska dö i min mage. Sista dagen jag behöver oroa mig för att JAG ska dö under förlossningen.
Ja. Ni fattar.
Imorgon bitti klockan sju ska vi inställa oss på sjukhuset.
Håll alla tummar och tår för att vi kommer hem hela och oskadda allihop.
Kommentarer
Trackback
