Har funderat en del över en diskussion vi hade i lördags.. Jag och Gun har ju ganska ofta fått höra det.. "Men äh, du är ju en av grabbarna".. ja, så länge jag kan minnas har jag hört det.. jag undrar varför det har blivit så? Är det för ens ovilja eller rättare sagt totalt ointresse för att lära känna dessa otaliga champagneluder som passerat genom åren som man dragit sig mot killarnas bord istället.. och till slut passat in där.. i snacket liksom.. och sen har det blivit så överallt vi varit.. det har varit mycket lättare, inget skitsnack, inga sneda blickar.. relaxed och bra =)

Iallafall så diskussionen i lördags handlade om att vi var ganska fascinerande, jag och Gun. Personen i fråga tyckte att vi å ena sidan var grabbigare än de flesta, men att vi ändå hade en feminin sida som gjorde honom konfunderad. Vi tyckte inte det var så konstigt eftersom vi faktiskt är tjejer i grund och botten.. fastän vi snusar, kör som vi äger stan eller svär värre än nån annan.. haha.. men det är kul att man kan fascinera nån ibland =)

Nu ska jag hem till Polski, ska försöka dra med honom ut till Möllan

Och smunka fribiljetter till hans spelning på fredag, hihihi =)