Matlagning i det johannska palatset
Jag tänkte göra spagetti och köttfärssås.. men med rädsla för att återuppleva minnen så gör jag pannkakor istället... förra gången jag gjorde min oemotståndligt fantastiska köttfärssås (ironi för den som inte förstod) med tillhörande överkokt pasta hade jag bråttom som fan.. jag hade en dejt på en åker... nånstans vid löddeköpinge... vid den gården där som har en stor MAX-skylt som reklam.. man ser den från motorvägen.. iallafall så snabbade jag mig med maten för att bli klar.. du ringde och tjatade om att det tod tid och jag... jag ville bara se dig, krama dig... igen... jag lagade till och med kaffe.. det som jag är så dålig på men som du tvingar på mig att lära mig i vilket fall... jag dricker inte ens kaffe.. skitäckligt.. du, hungrig som fan eftersom du "fastade"... eller ja.. vissa trodde att du gjorde det iallafall.. jag körde i ilfart på motorvägen mot Bjärred och såg dom blinkande lamporna från grävmaskinen långt därute på åkern.. det var inte ens kallt... eller så var det svinkallt som fan.. fast jag visste att jag snart skulle få höra dig skratta igen och blev då automatiskt varm i hela kroppen.. det var lerigt.. och jag hade lite problem med att hitta den där vägen igen.. vägen jag hade letat ett par dagar innan.. den lilla grusvägen ner till nån random gård.. du mötte mig med det glada fejset och ett tillhörande "Äntligen!".. och jag bara smälte.. som jag gör varje gång.. jävla as.. kastade i oss maten som faktiskt hade hållt värmen i mina ärvda tupperware-burkar.. kaffe.. ja, du lyckades denna gången också Karoliiiine.. dukig flicka... säger du på dålig skånska.. mmm.. sen fick jag prova grävaren.. du skrattade åt mig och jag gav upp efter ett tag.. jag satt kvar i den ett tag medan du jobbade.. åkern var lerig som fan och mina skor har ännu inte hämtat sig efter den kvällen, inte baksätet av min bil heller.. lera överallt.. på vägen tillbaka fick jag köra, jag satt i ditt knä.. larvfötterna lämnade djupa spår och du mumlade nåt om jag inte skulle köra så fort.. svårt att undvika när jag alltid kör som en dåre.. Funkerman på högsta volym på den sämsta radion i världshistorien..
Känns som en annan tid.. ett annat liv.. men det var ändå inte så längesen..
Den var den historien.. att minnas i 10 minuter genom att skriva ett blogginlägg gör att jag slipper minnas i en timme medan jag lagar mat och sen ha minnena rusande genom huvet resten av kvällen..
Taking a walk down memory lane.. Forbidden to remember - Terrified to forget..
Känns som en annan tid.. ett annat liv.. men det var ändå inte så längesen..
Den var den historien.. att minnas i 10 minuter genom att skriva ett blogginlägg gör att jag slipper minnas i en timme medan jag lagar mat och sen ha minnena rusande genom huvet resten av kvällen..
Taking a walk down memory lane.. Forbidden to remember - Terrified to forget..
Kommentarer
Trackback
