Att göra slut

Jag kommer precis från min frissa. Jag har gått till henne nu i typ 10 (oh, herregud!) år. Efter ungefär det tredje året kom vi på att hon var tillsammans med min brors bästa kompis. Konstigt det dära, hur liten världen är. Men iallafall, hon och hennes kille har varit tillsammans i hur många år som helst och fick en liten en för ett tag sen. Nu helt plötsligt ska dom inte va ihop längre. Det kändes skitkonstigt när hon sa det. Så diskuterade vi det ett tag, det där med att göra slut och fortfarande behöva bo ihop. Sjukt psykiskt påfrestande. Vi kom fram till att det borde finnas sånna "göra slut" lägenheter tillgängliga. För att hur kul är det att fortfarande behöva dela säng, kök, samtalsämne osv med nån som inte vill va tillsammans med en längre? Det är nog typ enda gången jag kan tänka mig att flytta hem till mina föräldrar igen. Inte för att det är nåt fel på mina föräldrar, men mest att har man flyttat hemifrån så har man liksom.

Vi diskuterade också det här med att man gör slut, men ändå fortsätter umgås. Det finns ju vissa fall där det funkar, men i typ 99% av fallen så är det ju ganska sunt att få ett avstånd till den andra parten. Iallafall ett par månader eller nåt. Hon (min frissa då, om ni hade glömt att det var hon jag pratade om) tyckte ju att det var sådär roligt att behöva fortsätta bo ihop. Men jag hade tyckt att det var jobbigare med ungen. Nu ska dom ändå behöva ses och lämna, hämta, bestämma grejer och sånt skit. Hur kul är det då? Inte kunna få nåt avstånd till honom. Nä. örk.

Jag tror jag håller mig till Mulle ett tag till, han kan iallafall inte göra slut.


Kommentarer

Skriv vad du tycker här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0