Kevins alzheimers gör sig påmind

Kevin har ringt mig fram och tillbaka under eftermiddagen för att han skulle handla mat till imorgon (nyårsafton) och skulle fråga vad han skulle köpa osv. Och så hade dom inte det köttet som vi behövde på det vanliga stället där vi brukar handla så han fick köra till ett annat ställe. Så kom jag på just nu att jag måste kolla med honom om han köpt nåt som vi kan ha till middag idag också. Innan han handlade skulle han hämta barnen i skolan.
 
Jag -  Hej igen, du köpte du nåt att äta till idag också?
Han -  Ehh, Ja, det blir kötbullar och makaroner..... men.. varfan har jag ställt bilen?
Jag: - *skratt* Va, har du gjort av med bilen nu också?
Han - Jaaaa.... vafan, varfan ställde jag den?
Jag: - Men var är barnen?
Han: - Dom sitter i bilen!
Jag: - Men för fan Kevin!
Han: - Ja, men jag skulle ju bara in och köpa köttet! Men vänta, är det min bil som tjuter?
*Man hör hur han springer och sen tjutande och en bildörr som öppnas och barnen som gråter*
Han: - Men, vad har hänt, har larmet börjat tjuta??
Barnen, båda i kör: *gråtandes* JAAAAAAAA!!
Han: - Du, vi ses hemma sen... hejdå!
 
 
Mmmm.. så att.. vi får nog gå och kolla hans minne!
 

Kommentarer

Skriv vad du tycker här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0