Det här med att idrotta

"Att få utöva idrott är en mänsklig rättighet. Alla människor ska ha möjlighet att utöva idrott, utan någon form av diskriminering och i den olympiska andan, som förutsätter ömsesidig förståelse, vänskap, solidaritet och rättvist spel."
 
Dett är ett utdrag från den Olympiska chartern.
 
Vi försöker implementera detta därhemma med barnen, den veckan dom är hos oss är en ständig peppning på att det faktisk är kul att idrotta och spela fotboll eller vad som helst. Man träffar en massa nya kompisar och man sitter inte hemma på soffan och bli tjock och fet.
Vi kör stenhårt med att en gång i veckan så idrottar man på något sätt. Jag går och simmar, Kevin styrketränar och då är det också så att barnen ska göra någonting. Den lille var och provade på fotboll och tyckte det var så jäkla kul och verkligen tjatde om att få fortsätta, det var flera av hennes kompisar och gamla dagiskompisar som också var där. Sen åkte dom bort en vecka och så får vi höra att hon inte alls ville gå på fotboll.
 
Direkt på måndagen när jag kom hem från jobbet tog jag henne åt sidan i köket och frågade "vad är det för trams, varför gick du inte på fotbollen i helgen?" Så fick jag svaret: "Ah, jag orkade inte, och jag ville hellre följa med till Ikea". Suck, pust och stön. Då blir man fan irriterad. Alla som någonsin har idrottat kontinuerligt har den känslan "äh, jag pallar inte idag, skönare på soffan". Jag kommer ihåg under alla år man spelade fotboll och skulle ta sig ner till den jävla grusplanen mitt i vintern och springa när det var -5, hur kul var det då? Inte särskilt, men så är det. Hur underbart blev det inte sen på sommaren när det var varmt och springa på en gräsplan? Sånt kan jag fortfarande sakna.
 
Iallafall, så är det nu spikat att vi går dit, även om dom säger att dom inte vill eller orkar så går vi dit och såifall bara tittar på, så att dom lär sig att livet inte bara handlar om att ligga på soffan och titta på tv. Och vi kommer att gå utanför dörren ändå, det blir inget soffligg. 
 
Uppfostran, mina vänner, handlar om att ta kommando, inte ge det till barnen och låta dom bestämma. Kom ihåg det!

Kommentarer
Postat av: Syrran

Håller med!

2014-02-07 @ 19:45:56

Skriv vad du tycker här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0