Förlossning och det dära lilla livet som kom ut, del 1

Eftersom jag är ett kontrollfreak av rang så fick jag, efter vissa diskussioner med förlossningsläkaren i Lund, godkänt ett planerat kejsarsnitt. Vi kom överens om att jag skulle gå tiden ut och skulle bebisen inte komma efter fullgången tid så skulle jag få mitt snitt den 29 juni i vecka 40+2. Jag tyckte ändå att det var en bra överenskommelse, då hade bebisen ju tid på sig att ta sig ut för egen maskin om den så ville, och man visste samtidigt att den var "färdigbakad" :)

 

 

Jag hade fått en lapp om att jag skulle dyka upp på avdelning 44, Perinatalavdelningen, på BB i Lund klockan 7.00. Sagt och gjort, klockan 6.55 stod jag och Kevin i dörren och knackade på. "Hej, vi hade fått tid klockan 7 för ett planerat snitt?" "Jaha, ja, kom med här så ska vi hitta nånstans för er att sitta". Vi passerade 2 andra par i korridoren som satt och väntade och vi förstod att det var dom andra planerade snitten. Vi blev hänvisade in på ett litet rum med bara en säng och en  liten arbetsplats. "Ni får vänta här en stund så ska vi skriva in er". Okej. Drygt en halvtimme senare kom en barnmorska och skrev in mig och gav mig ett armband och sånna snygga sjukhuskläder. Kevin fick sånna fina gröna operationskläder och vi bytte om. Vid 8 kom hon tillbaka och berättade att vi var sist av de 3 planerade snitten idag (jaaaa, det är klart vi är sist!!) och det skulle förmodligen bli vid klockan 12. Bööööh! 12?! Jag var höggravid och ashungrig eftersom jag skulle vara fastande inför operationen. Hur fan ska jag klara mig?? Jag ville bara börja gråta och var på väg att få ett utbrott och bara skita i det och åka hem. Ställa in hela föda-barn grejen och beema ut bebisen ur magen istället.. Nähänä, ut måste den och helst idag så då tar vi till det bästa knepet jag vet som funkar i alla krissituationer; jag sover mig igenom det.. Vi tryckte ihop oss i den lilla sängen och sov en stund. Sen hade vi varit duktiga och förberett datorn med lite serier så vi kollade in ett avsnitt av True Detective. (Skitbra ny säsong, kollakolla!)

 

Helt plötsligt var klockan 10 och det kom in en annan sköterska: "Då var det dags att sätta katetern!" Uuuuh, okej, redan? Det är 2 timmar kvar? "Ja, men det är lika bra att göra det nu direkt" jahaja. Vi gick in i ett litet undersökningsrum där jag fick lägga mig på en brits. Hon rakade bort lite av håret där nere som jag inte kunnat se på det senaste halvåret och sen tryckte hon in den jävla slangen. Ja, jävla. Av hela denna otroliga upplevelsen med att bli opererad så var den jävla katetern värst. Den skavde och gjorde skitont från det dom satte in den tills den åkte ut. 

Iallafall, in i vårt lilla rum igen och sova lite till och sen kollade vi på ett avsnitt av Orange is the new black. När klockan började närma sig 12 så började jag bli lite nervös.. Jag bad Kevin gå ut och fråga hur lång tid det var kvar. Efter 10 sekunder kom han tillbaka:

 

Nu är det vår tur!

 

Sista bilden på magen på morgonen innan vi åkte in. Nyduschad med sträva operations-svampar:

 

 

Återkommer med fler delar snart :)

Ser fram emot nästa del :) ses i veckan!