ÄNTLIGEN!!

Idag blev vi klara med kaklingen i vårt nya badrum, och så jäla snyggt blev det! Ingen är gladare än irländaren och han gjorde nästan en liten regndans när sista kakelplattan var sågad och på plats. Som jag skrev innan så är det ganska mycket hörn, vrår och konstiga vinklar i rummet så det var blivit en hel del sågande och omsågande och om-omsågande med tillhörande svordomar, fingerräckning och uppgivenhet.
 
Nu är det bara lite fog som ska dit på väggarna och sen är det klart! Eller ja, klart och klart, sen ska det gjutas en betongskiva till vårt vask-skåp. Vi har snott en gammal kommod hemifrån mina föräldrar och mellan kommoden och själva porslinsvasken ska det ligga en tjock betongskiva som irländaren ska gjuta på plats. Som liksom ska vara vinklad efter väggarna. Ja, det kommer bli ett projekt bara det :)
 
Och sen ska det muras upp en glasblocksvägg, det ska upp en glasdörr, handdukstork och en toalett. Och sen ska det sättas en toadörr, sågas ett hål i den och sättas ett båtfönster och när vi ändå är i farten ska vi byta ut källardörren också. Den är gammal och skev och ful och sätter man en ny dörr nästan bredvid så vill man ju inte gå och störa sig på den fula gamla dörren.
 
Ja, och sen trodde ni att vi var klara där? Nä, sen ska det läggas golv i hallen utanför toan och så ska det upp en garderob där som vi ska ha som städskrubb och sen på med lite färg på väggarna och sen är det klart! :)
 
Och sen kan man lätt tro att huset är klart och vi ska ha lite bebis-ro, men ICKE! Ingen rast, ingen ro!
 
DÅ SKA VI BÖRJA BYGGA ETT UTERUM! TJOOOHOOOO! :S

Vecka 27, "bara" 13 veckor kvar..

Då går jag in i vecka 27 idag! Betyder att det bara är 13 veckor kvar av halsbränna, trög mage, svullna fötter och den konstanta kissnödigheten. Nä, jag ska inte klaga faktiskt. 99% av tiden så mår jag jättebra, det finns dom som har det betydligt värre. 



Denna veckan har vi varit barnfria och arbetet med vårt nya badrum har gått undan. Vi har nu fått upp allt kakel på väggarna så det är bara spegel och golvet kvar! Jag ville ha en sån spegel som sitter direkt på väggen, inkaklad liksom. Så nästa vecka blir det att beställa en sån hos en glasmästare. Än så länge är jag helnöjd med vårt färgval, och är glad att vi inte tog nåt billigt på Bauhaus, utan köpte nåt som var lite dyrare och som vi verkligen ville ha. Det ska ju trots allt sitta där ett tag, förhoppningsvis. 

Min händige man i arbetstagen.. Eftersom vi har ett gammalt hus och en skorsten där mitt i vägen så blir det lite snedväggar och lite konstiga vrår! Men i hålet där han klämt sig in på bilden så får det precis plats ett handduksskåp, perfekt! :)


I duschen och vid vasken och spegeln valde vi glasmosaik i guldglitter. Kommer bli så jävla grannt när det är klart alltså! Idag ska vi åka tillbaka till Svenska Kakel och kolla lite på vad vi ska ha för fog. Vi ville inte köpa det från början utan tänkte bestämma det nu när kaklet är på plats så man får en känsla av vad som passar. 
Och sen blir det cykelauktion! Malmö Stad har auktion på alla cyklar dom har beslagtagit idag så tänkte åka dit och kolla om det finns några fina barncyklar, dags att uppgradera deras gamla till en större modell. 

Tjing!

Vecka 24 and counting

Då var jag snart inne i vecka 25 och idag har vi svullat till det ordentligt med Burger King till middag. Det är sånt vi kan unna oss nu såhär på våra barnfria veckor, men det är snart slut på det! Snart ska det istället göras egna puréer och barnmatsburkar med mosad mat. Ja, om det nu kommer ut nån bebis. Jag är fortfarande skeptisk och tror nog inte på det hela förrän jag verkligen har den i mina armar..





I bakgrunden i en hög på golvet ligger alla mina mammakläder. Jag vägrar göra plats för dem i garderoben för dom ska packas långt ner så fort bebisen är ute och det ska tränas som aldrig förr. Jag hatar att va tjock. Kevin däremot lägger mer kärlek nu på min svulstiga, men ändå platta, röv än vad han nånsin har gjort. Konstigt!

Jag har fastnat

Denna snurrar om och om igen på min Spotify just nu. Älskar den!
 
 
 
 
Man borde varit ung på 80-talet istället....

Kiss kiss Bang Bang

Idag när jag kom hem från jobbet råkade jag nysa två gånger. Det var tydligen en gång för mycket. 

Så nu vet jag hur det känns att inte kunna hålla tätt, som Tena-reklamen säger.

Nu går det utför! 😱

Det här med att vara husägare

Oftast är det ju endast fördelar med att äga ett hus. Dock så kommer det även fram vissa nackdelar ibland. Som när det är stopp i avloppet. Jag som är bekväm och inte alls nöjd med Irländarens beslut att vi skulle lösa detta själv, föreslog att vi skulle ringa nån. Typ nån som spolar avlopp till exempel. Men nejdå!
Eftersom vårt hus är byggt 1940-something så är det ombyggt, tillbyggt och renoverat i omgångar genom åren. Detta har resulterat i att det i källaren går avlopps och elementrör kors och tvärs i taket och genom väggar rakt ner i någon avgrund som ligger under mark. 
Dom senaste veckorna har det börjat samlas vatten på golvet i källaren vid vissa tillfällen och häromdan kunde vi till slut härleda det till att det var när vi körde diskmaskinen som vattnet uppstod från nånstans. Snabbtänkta som vi är kom vi fram till att det måste vara stopp nånstans i dom gamla rören och så trycks det ut när diskmaskinen tömmer allt vatten..
Jaaa, inget större problem eftersom avloppet till köket hänger i taket i tvättstugan tyckte irländaren, bara att öppna och köra runt där lite! Mina protester hjälpte inte långt mot mansgrisen som ska göra allt själv. 
Så, in till grannen och fick tag i hans högtrycksspruta med tillhörande spolslang (vår granne har ALLT, verkligen ALLT) 

Ett bakslag och 20 liter svart sörja senare (som vällde ut över väggen och golvet innan proppen släppte) så står vi här med en före detta vit vägg som nu är avlopps-skit-svart. 

Gott



Vi lyckades iallafall rädda golvet och nån tusenlapp på att ta hit en avloppsspolare. Och istället får vi ägna oss åt väggskrubbning och ommålning. 

Yey

Vecka 21 och fet som fan

Jag är nu inne i vecka 21 och jag känner mig fetare än nånsin.. Trivs inte alls i denna nya kroppshyddan, inte ens trosorna passar längre! 😳

Idag har jag varit så trött att jag fick gå hem från jobb vid 14.. Som tur är har vi arbetstidsförkortning som man kan ta ut, annars vet jag inte vad jag skulle gjort... ZZzzz... Däckade i två timmar när jag kom hem, skönt! 


33 är väl ingen ålder på en häst?

Jaha. 33. Jag vet inte vad jag tycker om detta egentligen. Man känner ju sig som 23 ibland men som 40 för det mesta. Speciellt nu när man blir andfådd av att bara gå upp för trappan till sovrummet. 
Hade släkten hemma på kalas idag. Sååå det blev lite inbakad kassler. Riktig 80-tals festmiddag! Men gott är det :) tänkte kröna det hela med konserverade päron med after eight men hittade ingen chocköad i affären tyvärr.. 
Igår hade jag tjejmiddag hemma med dom närmst sörjande bara, orkar inte med nåt firande nu. Fick presentkort på ögonfransförlängning så det ska bli kul att prova! 
Nu har vi ramlat ner på soffan, ligger och känner bebisen rumla runt i magen och ska se favvoserien for the moment: House of Cards!

Tjing!



Det här med gravidkrämpor

Första kommentaren man får när någon hör att man är gravid:
"Usch ja, då är du van vid att kräkas och må illa nu då!"

Nej. 

Det var ju inte ens ett alternativ för mig att må illa. Eftersom mycket av min ångest handlar om att jag ska må illa och kräkas i tid och otid och bli smittad med vinterkräksjukan så visste jag att det här kommer inte att fungera för mig. Mind over matter, det blir inga kräkningar för denne kvinnan. 
Och så blev det. Jag har inte mått illa eller kräkts en enda gång. Så lyssna inte på alla skräckhistorier om folk som spyr i 9 månader, det behöver inte va så. 

Jag är nu i vecka 20 och har gått upp ungefär 5 kilo. Skittrist och jag trivs inte alls i min kropp. Dessutom ska man väl lägga på sig 15 kilo till.. men det får vi åtgärda efteråt med powerwalks och sallad :)

Annars så mår jag ganska mycket som vanligt förutom att jag måste kissa ungefär 300 gånger om dagen. Jag har inte några cravings direkt, förutom all mat, i mängder. Ja, så livet flyter väl på ganska mycket som vanligt än sålänge. Min mamma säger att det kommer gå bra för att jag är född på en söndag och är då tydligen automagiskt född med tur. Jag själv tror att det kommer att gå bra fram till att jag åker på nåt livshotande tillstånd eller att bebisen inte överlever där inne. Det känns som att jag går och förbereder mig på att det värsta ska hända. (Ja, jag vet att det inte är normalt) men det kändes skönt nu på ultraljudet igår, så man får se hjärtslagen och att allting verkar vara jättebra. 

Alla får hålla tummarna att det kommer ut en frisk liten bebbe då runt midsommar!






Då var det dags..

Då var det dags att avslöja varför bloggandet har hamnat på efterkälken dom senaste månaderna.


En bebis!

Som ni ser så är det en liten cooling, precis som sin far ;) Peace!

Bilden kommer från dagens ultraljud i vecka 20. Allting såg hur bra som helst ut och det var en livlig liten krabat som mest gömde sig bakom min kisseblåsa och inte alls ville ligga stilla så att vi kunde se hen. Ja hen är det tills den kommer ut. Vi har bestämt oss för att inte ta reda på vad det blir, det får bli en stor överraskning :)

Mer om detta imorgon! Nu:maaaaaat!


Unbreakable

Det här med att artister drar bort eller inte lägger upp sina låtar på Spotify...
Nej, jag tänker inte gå och köpa din singel eller köpa den någon annanstans heller.
 
Jag gratislyssnar då på dig istället på Youtube, bättre så?
 
I alla fall, jag har FF idag och då får man lova att knarka Vampire Diaries i mängder. Denna låten, så jävla bra! Men WHY finns den inte på Spotify?? Onödigt...
 
 
 

Saknar ni mig

Hej!
 
Har ni saknat mig?
 
Jag saknar nästan mig själv just nu också. 
 
Då någon gång i början på November när jag, efter en utbildning i Göteborg, besökte Ullared lyckades jag dra på mig världens influensa. Jag var där på en torsdag och på fredagen gick jag hem från jobb för att jag mådde dåligt. Sen låg jag pall i sängen en hel vecka med feber och världens dunderförkylning. Ända fram till nästföljande söndag då jag kände att jag var tvungen att gå upp eftersom jag inte kunde vara hemma från jobbet mer....
 
Och efter det så har jag varit konstant sjuk, förkyld, känt mig helmatt i kroppen och inte alls varit på topp.
 
Därav - inga inlägg. Vi har inte gjort så mycket heller eftersom jag varit sjuk och det har varit så sjukt dåligt väder nu i två måander. Deprimerande!
 
Dock så kommer här roliga nyheter: NU SKA JAG GÅ HEM FRÅN JOBB OCH VARA L E D I G  I HUR MÅNGA DAGAR SOM HELST!! 
 
Tja, fem blir det iallafall. 
 
Fan vad jag och min kropp behöver det.
 
Vi hörs snart igen!

@copygram

För någon vecka sen betsällde jag hem en insta-plansch från @copygram och idag var jag och hämtade den på posten. Så jäkla fin den blev! Den hänger i hallen så att alla ser det när man kommer in :)
 
 
Det är en massa bilder på vår lilla familj från det att jag träffade Kevin fram tills nu. Barnen tyckte det var skitroligt och piiiiiinsaaaaaamt eftersom det råkade finnas med nån bild där dom badar och inte har någon top på sig. Suck.
 
Däremot var det inte världens enklaste att få ihop alla bilderna. Jag ville ju hämta bilder från både Kevins och mitt eget instagramkonto. Men det gick inte serru. Så jag var tvungen att skapa ett nytt instakonto för att få in både hans och mina bilder och sen fick jag spendera en hel kväll med att publicera 140 bilder på det nya kontot.
 
Jag är jäääättenöjd med slutresultatet men det finns nog lite användar-grejer som @copygram behöver jobba med innan man är helt nöjd med tjänsten.
Jag tror ändå att jag kommer beställa några grejer till inom en snar framtid. Dom hade så man kunde beställa typ 4-6 bilder i ram som var jättefna!
 
Så, in och beställ med er!
 
 

All in eller Jag skiter i vilket

Alla beståndsdelar i mitt liv är utformade efter två linjer. Antingen går jag All in och lägger ner min själ i det, eller så skiter jag fullständigt i vilket.
 
Träning har gått från att vara ytterst på "jag skiter i vilket"-skalan till att vara längst ut på helt andra "All-in"-skalan. Detta för att jag är trött på att vara fet. Tyvärr går jag då inte all in på att äta rätt utan där ligger jag fortfarande på "jag skiter i vad jag stoppar i mig". Det går väl inte riktigt hand i hand men. ja. Rom byggdes inte på en dag... så att...
 
Jag och Crosstrainerna har ju blivit bästisar. Eller egentligen hatar jag den. Vi kan kanske istället säga att vi har en hatkärlek till varandra. Den förbränner som fan och svetten lackar när man står på den och stampar men samtidigt är den asjobbig och jag vill egentligen bara dö för varje steg jag tar. Men med lite power-musik i öronen funkar det. Är det då en lördag förmiddag och man i stort sett är ensam på gymmet så känns det jäkligt bra faktiskt. Jag lyfter lite skrot också och det är kul när man märker att man faktiskt klarar av att ta lite mer än förra gången :)
 
iallafall, Denna träningshysterin har hållt i sig i drygt tre veckor nu så vi ska inte tro att den är ett naturligt inslag i min vardag än. Men så länge det håller i sig så är det ju bra :) Dessa veckorna har jag tränat 2 gånger gym och sen en gång vattengympa varje vecka. Tre dagar i veckan får man ju se som utmärkt. 
 
Andra saker på All in listan:
  • Jobbet, älskar det!
  • Huset! Ny toa på gång på entreplan! Änrligen slippa vakna när barnen måste kissa mitt i natten..
  • Kärleken och att ha kul tillsammans = Jag störar mig och K tycker jag är en pain in the ass :)
  • Fiber till huset! Tjooohooo!
  • Bonusbarnen <3

Och så sånt på "Jag skiter i vilket"-listan:
  • Vad folk tycker om mig, couldn´t care less.
  • Bilhelvetet som strular som fan hela tiden. Skitbil.
  • Trädgården som ser ut som en krigszon efter dräneringen. Pallar inte. Suck.
  • Vad jag äter och hur ofta jag äter det.
 
Som nu. Rabarberpaj för tredje gången denna veckan.
 
Äh, kan träna bort det på lördag. Typ.
 
Mums!
 
 
 

Morgonmys




"Bakisdag"

Efter ungefär 3 års av ihärdigt tjatande, och ibland knäbedjande, lyckades Kevin igår med konststycket att få med mig till gymmet. Jag har ju sedan vi träffades lagt på mig i runda slängar 7 kilo och på mig sätter det sig nästan bara som en bilring runt magen. Så igår bestämde han med Yoda och hennes man att vi skulle gymma. Det gick bra och var ändå ganska kul. 

Idag är en annan sak. 

Jag har nu varit ute och gått en bra runda för att träningsvärken skulle lossna lite. Eftersom det inte hjälpt att ligga blixtstilla sedan jag slog upp ögonen imorse så fick jag ju nu prova nåt annat. Och det hjälpte bättre. Då kunde jag också passa på att njuta av våra härliga omgivningar. 


Från vårt hus är det dryga 100 meter till Risebergaparken där Bulltofta börjar. Det är ett stort grönt område i Malmö som består av grusslingor och halva Malmös befolkning drar sig hit på helgerna för att springa eller promenera. 
Jag älskar vårt område och jag älskar att en sensommardag som idag bara gå runt och lyssna på musik och försöka hitta korna som finns där på sommaren. 
På vår sida Bulltofta så rinner även Risebergabäcken som jag och min bästis försökte fiska i när vi var små. Det gick sådär :)




Dagens musik

Efter att jag nu landat i soffan igen så har musklerna värmts upp lite så nu känns träningsvärken helt okej. 

Så nu får jag ju belöna mig. 

Med Kexchoklad. 

Och Ballerinakex. 

Smal kan jag bli en annan dag. 

FREEEEEEEEEDAAAAAAAG!!

Då var det fredag igen och äntligen lite sovmorgon! I detta huset får man vara glad när man får sova ostört. På nätterna pågår här vansinnigheter från Mr Phelans sida så det blir inte mycket till sömn. 
 
Under hela vårt förhållande har han till och från pratat, skrikit, sprungit och ramlat ut från sängen men nu är han inne i en period där det är extremt. Han håller på med saker varje natt, ett par gånger varje natt ibland. Inatt till exempel vaknade jag av att han satte sig upp i sängen och höll runt örat sådär som man gör när man inte hör vad någon säger. Först viskade han rakt ut över sängkanten : " Va, vad sa du?" Sen vände han sog om ett par gånger precis som om han letade efter nån. Sen sa han samma sak i normal ton - "Va sa du, jag hör inte?" Fortfarande med handen runt örat. Sen vände han sig om ett par gånger och letade efter nåt och till slut började han skrika -"JAG HÖR INET VAD DU SÄGER!!?" Då fick jag ta tag i honom och säga åt honom att för fan, sluta! Efter ett par minuters skrikande kommer han på sig själv och skrattar lite åt mig och sen lägger han sig ner och somnar om. 
 
Och det tar som vanligt ca 30-40 minuter innan jag kan somna om igen...
 
Härom natten vaknade jag av att han satte sig upp i sängen, tog på sig byxorna och började gå mot dörren. Han går ju alltid upp en timme innan mig men jag tyckte att det var lite väl mörkt för honom att gå upp redan, så jag tittade på klockan 01.05. Suck. Då hade han redan kommit på sig själv och var på väg mot sängen igen. Så tog han av sig byxorna och la sig ner och somnade om på 5 minuter.
 
Och så ligger jag där och vrider och vänder mig igen.
 
Så här håller vi på varje natt nu. Så idag efter jobbet så tog jag en välbehövlig timme på soffan men ögonlocken stängda.
 
Men imorgon är det sovmorgon iallafall, ÄNTLIGEN! Tjoohoooo!
 
 


 

Höst osv

Jaha, då var det en evighet sedan jag skrev igen. Dags att uppdatera er som orkar följa mina få uppdateringar. :)
 
Kattungarna som jag skrev om i det förra inlägget lyckades vi till slut fånga in och ta hem till Lillharpans garage. Det var det enda stället vi hade att förvara dem på så länge, men det var inte så illa. Efter ett par dagar så lade jag ut en annons på Blocket och ett par dagar senare så hade vi lyckats sälja alla fyra. Jag och Lillharpan körde då mamman till världens coolaste veterinär som ligger förbi Malmö Stadion och upp vid Mellanheden. Han hade bara ett pyttelitet rum som han hade allting i. Skrivbord och två "operationsbord". Allting såg bra och fint ut så det var inte det, det var mest att han var en mycket speciell människa.
 
När vi kom ut därifrån så kände vi båda att vi var en upplevelse rikare och om möjligt ännu mer förvirrade än när vi gick in. Vi hade ju förväntat oss, vi som är uppvuxna med Malmö Djursjukhus, att man lämnar katten där och sen gör dom sin magic och sen hämtar man katten igen på kvällen. Här erbjöds vi att vara med vi kastreringen, vilket vi vänligen men bestämt tackade nej till, och vi erbjöds också att titta i mikroskpoet när han hade rensat ut skabb från hennes öron. Det var ju typ det äckligaste som jag sett i hela mitt liv. Som krypande saker, typ sånna som man ser i skolböcker på hur löss och kvalster ser ut... fy fan. Efter det så mådde vi lite illa.
 
Iallafall så blev katten kastrerad till slut och från början hade vi egentligen sagt att vi skulle släppa ut mamman igen eftersom hon var van att bo ute och Rockstjärnans fru skulle fortsätta mata henne. Dock så tyckte Lillharpan att hon cokså skulle få ett eget hem så hon satte ut en ny annons på Blocket. Efter ca en vecka så var det ett par uppe i Småland som höde av sig och gärna ville ta hand om henne. Vi trodde nästan inte på det, men ett par dagar senare var dom nere och hämtade henne och slutet gott, allting gott och 5 katter har nya hem!
 
Jahapp, så det var ju skönt. Samvetet och karmakontot har höjts ett par snäpp :)
 
Vad som inte var så skönt var att jag hittade en knuta i mitt vänstra bröst för någon månad sen. Naturligtvis blir man som tjej både förkrossad och rädd över vad det kan vara och om det är något farligt. Jag blev lite arg på min kropp också för att den failar mig, jag är liksom inte redo att kasta in handduken än..
Men jag gick till vårdcentralen och ja, idiot-doktorn där tyckte knölen var för liten för att jag skulle behöva kolla den. Så jag fick höja rösten och då gav han sig. Han remitterade mig till mammografi på SUS.
 
En vecka senare fick jag en kallelse så och med andan i halsen kom jag inspringande, 5 minuter för sent till tiden som vanligt. Då stod dom och väntade på mig och jag fick gå in och göra en mammografiundersökning direkt. Därefter gjorde dom ultraljud där doktorn hittade en knöl till, precis som om det inte räckte med en liksom.... hon sa att hon inte trodde att det var någonting men att dom tog prover på alla knutor. Så dom stack mig med världens längsta nål inte bara en, och inte bara två, inte heller tre gånger räckte utan FEM gånger stack dom mig mitt i boppen. Vet ni hur ont det gjorde? ONT.
 
Men jag har fått svaret iallafall och det var ingenting, så jävla lättad man blev när doktorn ringde. 
Det är konstigt med sånna här saker, när man själv råkar ut för en sån sak så känns det som man är ensammast om det i hela världen. Ingen har någonsin berättat att dom råkat ut för det och nu när man börjar prata om det så är det varannan man känner som varit och kollat sånt. Jag röstar för mer öppenhet!
 
Ja, annars så har det väl inte hänt så mycket mer i vår del av världen. Just nu spelar barnen Xbox med Kinect och busar med små lejon och håller på, Åttaåringen och jag har varit och shoppat kläder idag på märkesutförsäljningen för Geggamoja för mycket pengar.. och sen var vi och röstade och sen kom hennes kompis från skolan hit ett par timmar och lekte. Nioåringen har varit på kalas och gymnastik, helgerna är fullspäckade när barnen är här,
 
Förra helgen var vi på kräftskiva/YOLO-fäzt hos Norsken och L. Vi stannade kvar till sist naturligtvis, fram till jag inte fick kontakt med Kevin mer. Då kände jag att det var dags att sätta sig i en taxi och dra hemåt.
 
 Här brottas kramas pojkarna, GULLE!
 
På återseende!

Det här med dumma kommentarer




Crazy Catlady

Katter är ju min stora passion här i livet. Jag älskar alla och jag är en riktig Crazy Catlady. Tyvärr kan jag inte ens ha en liten kisemise eftersom Kevin typ slutar andas om han bor med en katt. Han är överdrivet allergisk och till en början var jag tveksam om jag ens ville leva ett liv utan katt. Min livlina är fortfarande OM det någongång skulle komma ett vaccin så har Kevin lovat att stå först i kön att testa. Det finns inget bra fungerande idag så fram tills dess får jag leva på andras katter. 

Just nu är vi mitt uppe i en räddningsaktion. Vi är då jag och mina tre andra Crazy Catladys: Lillharpan, hennes syster och hennes mor. 
Min vän som sjunger i Crazy Lixx har en mamma och 4 ungar boende i sin trädgård och dom ska vi nu försöka fånga in och hitta hem till. 
Dom lyckades fånga in halva familjen i helgen, men fick tyvärr släppa ut dem igen. Så otroligt söta är dom!


Fortsättning följer!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0